Självklart kaosade min natt.
Känns som att människor leder flipper med mina känslor.
Men äntligen blev det game over.

Jag har haft överséende med så jävla mycket skit.
Liksom struntat i brister hos andra för jag vet själv att jag inte är perfekt.
Låtit bli att säga vissa saker som jag nu i efterhand skulle sagt.
Både på ont och gott..

Kan ju inte prata känslor alls när det väl gäller.
Då sitter jag där tyst och inte ett ord kommer ut.
Jag har allt i huvudet, men jag vågar inte.
Jag vågar inte öppna upp mig själv tillräckligt mycket för att släppa in någon.

Det slutar bara att dina känslor används emot dig.


Du gav mig en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Du gav mig att en chans att ge dig
allt det jag aldrig ger dig

Dom små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Jag fick chansen, du gav mig chansen
men nu är det för sent
Nu är det för sent

M'Linnéa